Måndag hela dagen.

Idag har jag haft en bajs/bra dag. A skulle börja på nytt jobb och tio minuter innan vi var tvungna att åka hemifrån och medan han fixade frillan passade jag på att tappa min telefon i toan. Vet ni hur en iphone 6 passar i ett avloppsrör? Like a glöve, I tell you.
Jag, som uppenbarligen har en mycket mer symbiotisk relation till min telefon än jag helst vill erkänna, bröt ihop (igen) och låg som värdigheten själv på knä med armen halvvägs ner i toan och grinade i tio minuter. Det hjälpte inte, så jävla dåligt. Telefonen satt där den satt och klockan gick och gick.
Jag fick lämna den. I toan. Sådär bara.

Här kan vi stanna upp ett ögonblick och föreställa oss hur jag i en parallell värld bjöd A på ett fulländat musikalnummer av lyckosparkar och hejarop på väg till nya jobbet.
Så.

Lämnade barnen och körde lugnt och laglydigt till en läkartid som jag nu var försenad till. Träffade doktorn som drog ut på tiden. Körde lugnt och lagligt rakt in i århundradets rusningstrafik på Essingeleden. I norra länken hade de nya infarterna öppnat så folk körde som yra höns varpå jag plötsligt befann mig på E4an på väg i fel riktning med begynnande magsår och stirrig blick.

Det är nu man ringer någon.

Passerade elevkökets Iprenförråd på väg till verkstan, en halvtimme försenad. Fantiserade om floder av kaffe och betande enhörningar på ängar av hallonsnören.
Spenderade dock resten av dagen med den här ▽. Och det är fasiken nästan lika bra.

Och telefonen. Lossnade först när grannskapets byggherre själv kom hit, monterade loss och vände upp och ner på toan. Dagens lärdom alltså; ha inte mobilen i bakfickan när du ska kissa.
(edit. Ha inte en iphone 6 i fickan. Studier visar att en iphone 5 klarar ett snabbt dopp i toan förvånande bra plus är även lätt att få upp.)