torsdag 14 april 2016

Toscana-längtan och en sur en + äpple.

Så. Nu har jag äntligen fått tillbaka min/en telefon och ordningen är återställd. Tydligen blev mina samlade internetförehavanden lidande av telefonhaveriet trots att familjen äger både datorer och ipad som inte badat i toaletten.
Anyway.

Vi har börjat planera årets Toscana-resa. Eftersom A inte flyger så brukar han bila ner medan jag och barnen ett par dagar senare har flugit till lämplig ort antingen i Italien, eller som förra året, i södra Tyskland och så plockar han upp oss där. Målet har varit att vi alla ska bila tids nog men jag får lätt yrsel, svettningar och tunnelseende av bara tanken på fyra-fem dagar i bil med Junior. Men. Barnen blir större och plötsligt var den där relativt billiga flygbiljetten inte så billig längre så det lutar åt att alla personer här tutar och kör Sthlm - Chianti i juni. Eftersom vi har grannar som är både italienare och greker och som bilat i vad som verkar vara generationer så bjöd vi in oss själva på kaffe till dem för lite tips och reinforcement förra helgen och nu känns det hela lite lugnare. Det här ska nog gå bra. Förra årets två-dagarstripp från München till Toscana var lite som ett genrep och det klarade vi utan kris och panik.
Det här blir fjärde året i Castellina in Chianti och här får ni ett "härligt" självporträtt jag tog i ett utslag av konstnärlig inspiration vårt första år. Ni ser ju hur bra det är där (och hur förtvivlat UNG JAG VAR!).

2 kommentarer:

Eva sa...

Varför tar ni inte tåget? Det är SÅ härligt att åka tåg genom Europa. (Bör nämna här att jag aldrig tågluffade i min ungdom, så det är inget romantiskt skimmer som spökar.) Rekommenderar det varmt :-)

Sofia sa...

Eva: Jag vet faktiskt inte. Antagligen för att både jag och A har ett ganska stort behov av att känna oss fria. Att kunna ställa sig upp och gå när som helst. När vi väl kommer fram till Toscana bor vi dessutom så att man måste ha eget färdmedel. Så med tågbiljett + hyrbil kanske det går jämt ut med att helt enkelt ha sin egen bil hela vägen. Även om det skulle vara skönt att kunna gå runt och röra sig utan att stanna.